9 maj 2023

Alles-wat-u-moet-weten-over-euro-7-normering

Allt du behöver veta om Euro 7-standarden

Effekten av den nya Euro 7-standarden är betydande. Fordonstillverkare måste uppfylla strikta miljökrav enligt denna standard, inklusive en drastisk minskning av kväveoxid- och partikelutsläpp. För att uppfylla och fortsätta uppfylla de fastställda gränsvärdena är användningen av rätt smörjmedel och bränslen avgörande. I denna kunskapsartikel får du lära dig allt du behöver veta om den nya Euro 7-standarden och smörjmedlens roll.

För personbilar och lätta nyttofordon kommer förändringarna att vara mindre omfattande jämfört med tunga fordon, även om den tunga sektorn får mer tid för implementering. Typgodkännanden som utfärdas för personbilar och lätta transportfordon från och med juli 2025 måste uppfylla Euro 7-utsläppskraven, men för tunga nyttofordon gäller detta först från juli 2027. Vissa tillverkare begär dock en uppskjutning för att hinna uppfylla kraven.

Bättre luftkvalitet

Fokus för Euro 7-standarden ligger på att minska fordonens påverkan på luftkvaliteten. Det är inte bara avgasutsläpp som regleras, utan även de fina partiklar som släpps ut från bromsar och däck under körning beaktas.

Mindre drastiskt

”Lätta fordon” definieras som fordon med upp till 8 sittplatser eller upp till 3,5 tons lastkapacitet, vilket inkluderar personbilar och lätta transportfordon som skåpbilar och pickupbilar. Euro 7-standarden för lätta fordon är mer en vidareutveckling av den nuvarande Euro 6-standarden. Förändringarna är mindre drastiska än vad man först trodde, eftersom EU har som mål att införa en nollutsläppsstrategi för detta segment till år 2035. Det har konstaterats att alltför strikta gränser för Euro 7-standarden skulle bli för kostsamma under den relativt korta investeringsperioden.

Ingen teknisk åtskillnad

En stor förändring är att Euro 7-standarden inte längre gör teknisk åtskillnad mellan ”konventionella” bensinmotorer, bensinmotorer med direktinsprutning (GDI) och dieselmotorer. Enligt Euro 7 kommer alla dessa motorer att omfattas av samma gränsvärden. Under Euro 6 tilläts till exempel dieselmotorer släppa ut mer NOx, medan partikelgränserna för GDI-motorer var strängare än för andra bensinmotorer.

Strängare regler för fina partiklar

Euro 6-standarden satte gränser för partiklar större än 23 nanometer (Particulate Number, eller PN23) – alltså partiklar i avgasflödet. Med Euro 7 sätts gränser även för partiklar större än 10 nanometer (PN10). Detta innebär att både mindre föroreningar måste beaktas och att fler typer av föroreningar tas med i beräkningen.

Gränsvärden för korta och långa resor

Som bekant är en motor som mest förorenande under de första minuterna efter start. Motorn är fortfarande kall, förbränningen ineffektiv och avgasreningssystemen fungerar ännu inte optimalt. Därför inkluderar Euro 7-standarden, utöver den normala körcykeln (RDE -> Real-world Driving Emissions), ett test särskilt för korta resor på mindre än 10 kilometer. Se diagrammet nedan för en översikt över gränsvärdena.

 NOxPM PN10 CO THC NMHC NH3
RDE (mg/km)604,54×10115001006820
Resor <10km (mg/resor)600456×101250001000680200
Förklaring av ämnen:
  • NOx | Kväveoxider
  • PM | Partiklar
  • PN10 | Partikelantal (minsta storlek 10nm)
  • CO | Kolmonoxid
  • THC | Totala kolväten
  • NMHC | Icke-metankolväten
  • NH3 | Ammoniak

Uttalande om ämnena: Kolmonoxid (CO) är giftigt, THC och NMHC orsakar rökbildning och irriterar andningsvägarna. Ammoniak inkluderas för första gången i Euro 7-standarden. Det är också irriterande för andningsvägarna och uppstår som biprodukt vid katalytisk omvandling i bensinavgaser.

Utökade utsläppskrav

Den period under vilken utsläppskraven måste uppfyllas har fördubblats med Euro 7. Medan Euro 6 krävde att fordonen uppfyllde utsläppsnormerna i 100.000 kilometer eller 5 år, måste Euro 7-fordon (lätta fordon) uppfylla dessa i 200.000 km eller 10 år.

Egenregistrering

En ännu större påverkan än förlängningen av kraven är övervakningen av efterlevnad. Euro 7-fordon måste övervaka sig själva, vilket innebär att de måste registrera sina egna utsläpp och om fordonet fortfarande uppfyller gränsvärdena. Det befintliga OBD-systemet (On Board Diagnose) måste därför utvecklas till ett OBM-system (On Board Monitoring). Detta innebär fler sensorer och en dator där data kan lagras och avläsas. Om avvikande trender upptäcks för vissa fordonstyper är det inte otänkbart att tillverkare kan åläggas att vidta åtgärder, som böter eller återkallelse/ändring av produkter för att säkerställa att kraven uppfylls under hela livslängden på 200.000 km eller 10 år.

Tekniken

För bensinfordon förväntas GDI förbli den vanligaste tekniken. Däremot kommer bensinpartikelfilter att användas i större utsträckning, även i konventionella bensinmotorer. Filtrens porer blir mindre för att fånga mindre partiklar, vilket kan leda till snabbare igensättning. För dieselmotorer ligger fokus på NOx-utsläpp, särskilt vid kallstarter. Vi kommer att se fler ”nära kopplade” system i avgasreningen där katalysatorer placeras närmare motorn för att snabbare nå optimal arbetstemperatur.

Nackdelen är att avgaserna fortfarande kan vara så heta, då de kommer direkt från turbon, att smörjmedlets föroreningar (fosfor- och svavelkemi) kan förgifta katalysatorbeläggningen. En alternativ metod är elektrisk (för)uppvärmning av avgasreningssystemet. Eftersom regenereringen av dieselpartikelfilter (DPF) också ingår i cykeln, kommer vi även att se förändringar i filterdesign och regenereringsstrategi.

Smörjmedlens roll

För att uppfylla och fortsätta uppfylla de fastställda gränsvärdena under hela livslängden är användningen av rätt smörjmedel och bränslen mycket viktigt. Det finns flera utmaningar för smörjmedel och bränslen i Euro 7-fordon. Forskning visar att smörjmedel med relativt höga eller medelhöga SAPS-värden (svavel och fosfor som används för slitageskydd) bildar partiklar vid förbränning, särskilt i det kritiska intervallet PN10 till PN23. Dessa partiklar täpper gradvis igen de fina porerna i filtren i avgassystemet, vilket ökar mottrycket. Högre mottryck leder till större motstånd och därmed högre bränsleförbrukning – och alltså högre utsläpp.

Utöver fokus på partiklar finns också ett fokus på att minska friktionen för att hålla det interna motståndet i motorn så lågt som möjligt. När motorolja används i hybridfordon krävs mer uppmärksamhet på korrosionsskydd i smörjmedlet. Dessa motorer förväntas köras mer sällan, vilket gör att oljan inte värms upp helt – vilket gynnar kondens och därmed blandning med fukt.

Bränslen

Användningen av högkvalitativa bränslen spelar en avgörande roll för att uppfylla och fortsätta uppfylla utsläppskraven. Föroreningar i förbränningskammaren eller på injektorerna kan påverka injektionsmönstret, vilket leder till ofullständig förbränning och ökade utsläpp. Forskning visar att smutsiga injektorer påverkar utsläppen. När mindre bränsle sprutas in åt gången kommer motorns dator att förlänga insprutningstiden. En 20 % längre insprutningstid kan resultera i fyra gånger så många partiklar.

Välj kvalitet

Föroreningar orsakade av felaktiga smörjmedel och bränslen av låg kvalitet kan leda till att kraven inte uppfylls, vilket kommer att upptäckas av sensorer. Avvikelser måste identifieras och åtgärdas. Underlåtenhet att göra detta kan leda till juridiska konsekvenser och att fordonet inte klarar besiktningen. Föroreningar kan också leda till höga kostnader då känsliga sensorer kan skadas och behöva bytas ut. Det blir allt viktigare att välja rätt förbrukningsmaterial och underhållsprodukter. Eurol följer utvecklingen noggrant och utvecklar produkter som är kompatibla med Euro 7-fordon. Detta gäller även för eventuella tillsatser för att rengöra motorn via olje- och/eller bränslesystemet eller för att främja optimal förbränning.

För mer information eller rådgivning, kontakta gärna vår tekniska support eller din lokala Eurol-konsult. Håll även utkik efter Eurol online oljerådgivare för specifika rekommendationer för ditt fordon.

Related