Tillsatser
För att ge kylvätskan dess önskade egenskaper behövs kemiska tillsatser. Dessa tillsätts bland annat för att förhindra korrosion, kavitation (bildning och kollaps av små luftbubblor som kan skada vattenpumpen), beläggningar och slam (olösliga sediment).
För att förebygga förgiftning genom förtäring tillsätts alltid ett bitterämne. Detta gör att hundar i händelse av ett oväntat läckage lämnar vätskan ifred, och att barn inte dricker den. Både människor och djur blir mycket sjuka om de får i sig kylvätska.
Kylvätskan kan ges vilken färg som helst genom att ett färgämne tillsätts. Det innebär att man idag absolut inte kan ”lita på” vätskans färg eller gå efter vad man tidigare brukade använda. Med andra ord: kvaliteten kan inte avgöras utifrån kylvätskans färg.
Därtill innehåller kylvätskor stabilisatorer mot utfällningar (ansamling av silikatavlagringar), dispergeringsmedel för att tåla hårt vatten, pH-buffert för att hålla rätt surhetsgrad, och skumhämmande tillsatser för att minimera luftinblandning i vätskan vid pumpning.
IAT (Inorganic Acid Technology)
IAT är även känd som den ”konventionella” eller ”gammaldags” kylvätskan. Den har korta bytesintervall (varannat år) och är ofta grön eller blå till färgen.
För att uppfylla de tidigare nämnda kraven innehåller denna kylvätska oorganiska (minerala) inhibitorer bestående av silikater, nitrater, aminer, fosfater och/eller borater. Denna typ fungerar genom att bilda en skyddande ”film” på metallen i kylsystemet. De mineraliska inhibitorerna som skapar detta skydd förbrukas med tiden, vilket gör att förmågan att reparera eller återskapa skyddet försvagas – systemet blir då mer sårbart.
Fördelen med denna kylvätska är att den verkar snabbt, men nackdelen är att den kemiska effekten avtar relativt fort. Den skyddande filmen fungerar dessutom som en isolator och kan därmed minska värmeöverföringen något.
OAT (Organic Acid Technology)
OAT-kylvätska är glykolbaserad (MEG eller MPG) och innehåller organiska inhibitorer, i form av karboxylater. Den innehåller 0 % oorganiska (minerala) inhibitorer. De organiska tillsatserna är selektiva – till skillnad från IAT, som täcker hela systemet med en skyddsfilm, reagerar OAT-kylvätskan endast kemiskt på de platser där korrosion börjar uppstå.
Tillsatsförbrukningen är därför mycket lägre jämfört med en IAT, vilket gör att bytesintervallet för en OAT-kylvätska är betydligt längre (long-life).
Nackdelen är att skyddet alltid är reaktivt – det sker alltså med viss fördröjning, eftersom ytan först måste börja korrodera innan den kemiska reaktionen sätts igång.
HOAT (Hybrid Organic Acid Technology)
Hos många lättmetaller är denna initiala korrosion – som kan förekomma vid användning av OAT – inte önskvärd. Därför har man utvecklat en hybridkylvätska (HOAT) som kombinerar de mineraliska inhibitorerna från IAT med de organiska inhibitorerna från OAT. Basen är en OAT, men med tillsats av små mängder silikat, borat, molybdat eller nitrat beroende på tillämpningsområde. Denna kylvätska kombinerar long-life-effekten från OAT med den snabba skyddsverkan från IAT, vilket ger det bästa av båda världar.
